FANDOM


Språk

De svenska dialekterna på Inselöarna.

Näbbingska (nämmesje /'nɛ̀m:ə́ʃ(ə)/) är den svenska dialekten som talas i Västra Näbbings län och i norra delen av Östra Näbbings län. Dialekten har haft många inflytanden av inselkeltiska och är svår att förstå för andra svensktaliga.

Tonaccenter Redigera

Näbbingska avviker från svenska i tonaccenterna. Accent 2 finns inte i verbformer. Accent 2 finns däremot visst i andra ord som inte har betoning på den första stavelsen, utan på en andra. Accent 2 finns också om ett substantiv får bestämda formen, men inte om det får pluralformen. Därför har ordet "försöket" accent 2 i näbbingska, men inte i svenska, och har orden "skina" och "strålar" inte accent 2 i näbbingska, men visst i svenska.

Verb Redigera

klass infinitiv presens preteritum supinum svenska
Ia sjkappe(n) sjkapper sjkappte sjkappet skapa
Ib sjtege(n) sjteger sjtegte, sjtegde sjteget stega
Ic arbäte(n) arbäter arbätte arbätet arbeta
Id tvösjte(n) tvösjter tvösjte tvösjt(et) tvista
Ie bade(n) bader badte badt bada
If lånde(n) lånder låndte låndt landa
Ig rädde(n) rädder rädte, rädde rädt rädda
IIa renge(n) renger rengde rengt ringa
IIb duke(n) duker dukte dukt dyka
IIIa su(n), su(en) surr sudde sutt sy
IIIb båu(n), båu(en) bårr bådde bått bo
IIIc sjpä(n), sjpä(en) sjpär sjpäde sjpätt spä
IIId knöy(n), knöy(en) knörr knödde knött knöka
IIIe brei(n), brei(en) brerr bredde brett breda
IIIf le(n), le(ën) ler lede lett le
IVa bite(n) biter bet bitet bita
IVb byde(n) byder böd bydet bjuda
IVc brinne(n) brinner brann brunnet brinna
IVd breke(n) breker brack bråket brista
IVe geve(n) gever, ger gov gåvet ge
IVf fare(n) far for faret fara
IVg late(n) later ljätt latit låta
IVg blase(n) blaser blöss blaset blåsa
IVh tvönge(n) tvönger tvang tynget tvinga
IVi sjveve(n) sjvever sog sjvåget sväva
Va beje(n) bejer, ber bad bejet be
Vb böre(n) bör borte bort böra
Vc duve(n) duver dög duvet duga
Vd döye(n) döyer dog döyet
Ve dölje(n) döljer dolte dolt dölja
Vf falle(n) faller föll fallet falla
Vg få(n), fåe(n) får ficket ficket
Vh kunne(n) kunner kund kunt kunna
Vi sie(n) sier sog sett se
Vj tocke(n) tocker ticket ticket ta
Vk håu(n), håue(n) hårr höft hevet ha
Vl sjkölle(n) sjkölj, sjköy sjkud sjköllet skulla
Vm va(ren) är, ie va(r), varr vat, varet vara

Exempel Redigera

svenska näbbingska IFA
Nordanvinden och solen tvistade en gång om vem av dem som var starkast. Just då kom en vandrare vägen fram insvept i en varm kappa. De kom då överens om att den som först kunde få vandraren att ta av sig kappan, han skulle anses vara starkare än den andra. Då blåste nordanvinden så hårt han nånsin kunde, men ju hårdare han blåste desto tätare svepte vandraren kappan om sig, och till slut gav nordanvinden upp försöket. Då lät solen sina strålar skina helt varmt och genast tog vandraren av sig kappan och så var nordanvinden tvungen att erkänna att solen var den starkaste av de två. Nordenvind o soln tvösjte ne gång öm ti dom vä 's va sjtörkes. Sjy dåm kam ne vånder förväg isöppet nej ne vörm pätte. Dom kam dåm örins öm å dä 's fisj kund få dä våndern å tocken a sej pätten, sjköy hör ånsis va sjtörker äs dä ånder. Dåm blöss nordenvind so hort hör nåmse kund, men di horder hör blöss di tor våndern söppet öm sej pätten, o ti sjlyten gov upp nordenvind försöket. Dåm läter soln sine sjtråler hjätt vörmp sjinen o nömtrick ticket a sej våndern pätten o so va nordenvind tynget å ersjännen å soln va dä sjtörkes ti dom tåu. /'nù:mʋɪ́m: ɔ 'ɕu:ɳ 'tʋœ́ʃ:tə nə 'gɔ:ŋ œm ti 'dɔm: 'ʋæ:ɕ ʋa 'ʃtœ̀ɐ̯kə́ɕ || ʃy 'dɔ:m ka nə 'ʋɔ̀n:ə̂ fœ'ʋæ: i'ɕœ́p:ət nɛj: nə 'ʋœɐ̯m 'pæ̀ɻ:ə́ || dɔ 'kɒ: dɔ:m œ'ʁi:nɕ œm ɔ 'dæ:ɕ 'fɪʃ: kʊm 'fɔ: dæ 'ʋɔ̀n:ə́ɳ ɔ 'tɔŋ: 'ɒ: ɕɛj: 'pæ̀ɻ:ə́n | 'ʃkœʏ̯ ə̀ 'ɔ̀:nɕí:ɕ ʋa 'ʃtœ̀ɐ̯kə̂ ɛɕ:tæ 'ɔ̀n:ə̂ || dɔ:m 'blœɕ: 'nù:mʋɪ́m: ɕʊ 'hʊɐ̯ʈ ə̀ 'nɔ:mɕe 'kʊn: | mæ̃ di 'hʊ̀ɐ̯ɖə̂ hœɐ̯ 'blœɕ: di 'tʊɐ̯ 'ʋɔ̀n:ə́ɳ 'ɕœ́p:ət 'œm ɕɛj: 'pæ̀ɻ:ə́n | ɔ ti 'ʃly:m 'gu: 'ʊp: 'nù:mʋɪ́m: fə'ʃœ̀:kə́ || dɔ:m 'læɐ̯ 'ɕu:ɳ ɕɪ́n:ə 'ʃtʁɔ́:lə̀ ʃɛt: 'ʋœɐ̯mp 'ʃi:m ɔ 'nœ̀m:tʁɪ́k: 'tɪ́k:ət 'ɒ: ɕɛj: 'ʋɔ̀n:ə́ɳ 'pæ̀ɻ:ə́n ɔ 'ɕu: ʋa 'nù:mʋɪ́m: 'tʏ́ŋ:ət ɔ æɐ̯'ʃɛ́m: ɔ 'ɕu:ɳ ʋa dæ 'ʃtœ̀ɐ̯kə́ɕ ti dɔm 'tɔʊ̯/

I exemplet använder man Rättgrens dialekt.

Subdialekter Redigera

Varje kommun på Näbbing där näbbingska talas har en egen dialekt. Nu följer exempel av subdialekterna:

Västra näbbingska

E bejunnelse sjkappte Gud hemmel o jord O jord va velj o tömn, o mörkness va ör djypet, o Gud sing Ånden sog ör vättnet.

/e bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkɔ́p:tə 'gʉ:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'jʊɐ̯d | ɔ 'jʊɐ̯d ʋa 'ʋɛl:j ɔ 'tœm: | ɔ 'mœ̀ɐ̯ɲɛ́s: ʋɐ̯œɐ̯ 'jʉ̀:pə́t | ɔ 'gʉ:d sŋ̩ 'ɔ̀n:ə́n 'su:g œɐ̯ 'ʋɛ̀p:mə́t/ (Björnby)
/e bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkáp:tə 'gø:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'jʊɐ̯d | ɔ 'jʊɐ̯d ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm:n̩ | ɔ 'mœ̀ɐ̯gnə́s ʋɐ̯œɐ̯ 'jỳ:pə́ | ɔ 'gø:d sŋ̩ 'ɔ̀n:də́n 'su: œɐ̯ 'ʋɛ̀t:nə́/ (Grunt)
/ɛ bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkáp:tə 'gʊ:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'jʊɐ̯d | ɔ 'jʊɐ̯d ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm: | ɔ 'mœ̀ɐ̯gnɛ́s: ʋɐ̯œɐ̯ 'jỳ:pə́ | ɔ 'gʊ:d sŋ̩ 'ɔm: 'su: œɐ̯ 'ʋɛ̀p:mə́/ (Rättgren)
/e bə'jʊ̀n:əsə́ ʃkɔ́p:tə 'gø:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'jʊɐ̯d | ɔ 'jʊɐ̯d ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm: | ɔ 'mœ̀ɐ̯ɲɛ́s: ʋɐ̯œɐ̯ 'jʉ̀:pə́ | ɔ 'gø:d sŋ̩ 'ɔ̀m:ə́n 'su: œɐ̯ 'ʋɛ̀p:mə́/ (Sankt Matteuskyrka)
/e bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkáp:tə 'jø:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'jʊɐ̯d | ɔ 'jʊɐ̯d ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm:n̩ | ɔ 'mœ̀ɐ̯kn̥ə́s ʋɐ̯œɐ̯ 'jỳ:pə́t | ɔ 'jø:d sŋ̩ 'ɔ̀n:də́n 'su:g œɐ̯ 'ʋɛ̀t:nə́t/ (Taljeberg)
/e bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkáp:tə 'jʉ:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'ju: | ɔ 'ju: ʋa 'ʋɛl:j ɔ 'tœm:n̩ | ɔ 'mœ̀ɐ̯kn̥ə́s ʋar œɐ̯ 'jỳ:pə́t | ɔ 'jʉ:d sŋ̩ 'ɔ̀n:ə́n 'sø:g œɐ̯ 'ʋɛ̀t:nə́t/ (Ålköping)
Östra näbbingska

I bejunnelse skappte Gud hemmel o jord O jord var vej o töm, o mörkness var ör djupet, o Gud sing Åm svog ör väppmet.

/i bə'jʊ̀n:əlsə́ ʃkàp:tə́ 'gu:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'ju:ɖ | ɔ 'ju:ɖ ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm: | ɔ 'mœ̀ɐ̯kn̥ɛ́s: ʋar œɐ̯ 'jʉ́:pə | ɔ 'gu:d sŋ̩ 'ɔm: 'sʋu: œɐ̯ 'ʋɛ́p:mə/ (Grästorp)
/i bə'jʊ̀n:əlsə́ skàp:tə́ 'gu:d 'hɛ̀m:ə́l ɔ 'ju:ɖ | ɔ 'ju:ɖ ʋa 'ʋɛj: ɔ 'tœm: | ɔ 'mœ̀r:kn̥ɛ́s: ʋar œə̯ 'jʉ́:pət | ɔ 'gu:d sŋ̩ 'ɔm: 'sʋu:g œə̯ 'ʋɛ́p:mət/ (Mellanberga)
Svenska

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

/i bə'jʏ́n:əlsən 'skɒ̀:padə́ 'gʉ:d 'hɪ́m:əl ɔ 'ju:ɖ | ɔ 'jú:ɖən ʋɒr 'ø̀:də́ ɔ 'tu:m | ɔ 'mœ̀r:kə́r ʋɒr 'ǿ:ʋər 'jʉ́:pət | ɔ 'gʉ:ds 'àn:də́ 'sʋɛ̀:ʋadə́ 'ǿ:ʋər 'ʋát:nət/